Igår satt jag vid datorn och hör hur Robin skriker nerifrån genom ytterdörren. Jag släpper allt och rusar ner.

Vid garaget bredvid granen ligger Neo, Robin säger att hon är skadad. Hon jamar hjärtskärande ögonen var vidöppna. Jag ser att bakbenet inte ser bra ut. Letar efter veterinärens nummer på telefonen. Hittar inget, springer över till snälla grannen som har katt och liten hund. Får numret till krokek, ringer och säger att vi har en skadad katt med skadat bakben. Frågar om han kan komma och hjälpa oss. Han är sjukt otrevlig och säger att vi ska slå en sten i huvudet på katten så den slipper liter. Men det är vår katt skriker jag t honom. Är han knäpp eller.

Försöker få tag på numret till veterinären här i skogen, misslyckas så vi packar in Robin med katt i baksätet. Grannen vaktar Frozty som kom och huset.

Gasar genom skogen och har då fattat att det är båda bakbenen. Båda Neos bakben är av de bara hängde där, ingen syn som ni hade velat se.

Väl framme bankar jag på dörren så veterinär undrade nog vad det var frågan om, säger att vi har en skadad katt med oss samtidigt som hennes hundar och valpar smiter ut. Hon säger men varför ringde ni inte. Hon förstår senare varför vi inte gjorde det. Hon blev nog lite ställd när någon bankar på dörren vid 19.30 på kvällen.

Vi lyfter in henne på hennes motagning i det lilla gulliga dränghuset. Neo får en spruta nästan omgående. Båda bakbenen är helt av. Själva benpipan är tvärt av jätte fint snitt, vi undrar vad som kan ha orsakat det. Något rejält vasst måste det varit. Neo sommnar in fort med sin tass i min hand. Jag ber henne att hälsa Zmirre och farmors alla katter. Nu ligger hon begravd bredvid sin lilla stuga här på tomten.

Två snälla grannar har vi med som försöker luska fram vad som kan ha hänt med henne. Efter alla skriverier i tidningarna om katter som plågats ihjäl på alla möjliga vis av människor så undrar man ju vad som hänt.

Men det är ändå så skönt att vi fått hem henne (även om någon kan ha lagt henne där och sedan smitit) Bättre det än att hon bara varit borta och legat och ruttnat och blivit uppäten av flugor någonstans.

Hon är så stark och modig våran lilla Neo hon kommer vara så saknad, hoppas det kommer fram vad som hänt och att om en människa är skyldig till det att den får lida för det.

Men så underligt att det inte var något blod, men är det inte så att om kroppen råkar ut för en stor skada försätts den i chock och då blöder man inte. MEn hur länge håller det i sig? Hoppas i själ och hjärta att hon inte hade allt för ont utom att allt adrenalin och endorfiner och vad de nu heter gjorde sitt jobb. Vad det än var som skedde hoppas jag att det gick fort med.

Men nu är det svårt att lita på folk här, hoppas hoppas att det kommer fram vad som hänt så man slipper vara orolig för resten av gänget. Katt maffian är nu bara en katt-patrull.

Försökte hålla de andra inne men det gick inte, så vid halv ett i natt fick de gå ut med förmaninga att komma in “i morgon bitti”. Junior kom hem och var med oss hela dagen fram tills ca 16.00 nu är de tre ute någonstans.  Hoppas de alla kommer hem tills i kväll.

Vila i frid älskade lilla Neo 2007-11-16   2010-06-30

Hur man kan tillämpa folkligt kunnande och sprida traditionell kunskap inom biologins område.

Hur kan vi nyttja ny och gammal kunskap för ett ekologiskt hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk?

Innehållsförteckning

Introduktion……………………………………………………………………………….1

Vad är ekologiskt jordbruk?………………………………………………………….1

Varför ska vi eftersträva ett ekologiskt jordbruk?……………………………..2

Är ett ekologiskt jordbruk bättre?…………………………………………………..2

Hur kan vi uppnå flera ekologiska jordbruk?……………………………………3

Vad kan det ekologiska jordbruket tillföra landskapet och konsumenten?..3

Kan vi nyttja äldre kunskaper i dagens ekologiska jordbruk och hur?…….4

Fäbodbrukarna är de något att räkna med i framtiden?……………………5

Vad kan fäbodarna tillföra landskap och konsumenter?……………………5

Varför ska vi välja att köpa ekologiskt och närproducerat?………………..6

Diskussion…………………………………………………………………………………6

Diskussion 2 fundering………………………………………………………………..7

Referenser…………………………………………………………………………………8

Introduktion

Som jag ser det så är dagens konventionella jordbruk ohållbart i längden, vi måste återgå till att samarbeta med naturen och se oss som en del av den. Vi kan inte fortsätta med att pumpa ut konstgödning och kemiska bekämpningsmedel, inte heller kan vi låta djuren leva som de gör på många håll idag.                                                                                                                    Men hur ska vi då gå tillväga för att ändå kunna producera tillräckligt med varor för att försörja vårt land utan att naturen och djuren kommer till skada, för att inte tala om oss själva. Hur ska vi bära oss åt för att få tillbaka tänket där vi lever med naturen och där vi ser oss som en del av den? Vi kan inte fortsätta att motarbeta naturen som vi gör idag och bara ta och ta och förvänta oss att vi ska kunna fortsätta på det viset.                                                                                 Jag tänkte titta på hur vi idag försöker uppnå ett jordbruk på dess egna villkor, ett jordbruk som är på naturen och djurens villkor. Inte på våra villkor där det ska produceras så mycket som möjligt på så liten yta som möjligt och till en så låg kostnad som det bara är möjligt. Samt vad vi kan göra för att väcka intresse för denna form av jordbruk.

Vad är ekologisk jordbruk?

Ekologiskt jordbruk är ett jordbruk där man inte använder handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Antibiotika och andra mediciner ges bara till djuren när de uppvisar symptom, ej i förebyggande syfte. Sjukdomar ska förebyggas genom att ge djuren rätt foder, hålla god hygien i och runt djurbesättningen. Samt se till att djuren ges chans till utevistelse och god motion. När djuren behandlats med medicin har de en viss karenstid innan deras mjölk får säljas eller djuren gå till slakt. Man värnar om ekosystemen för att uppnå en mångfald av arter och ett långsiktigt fortlevande av dessa. Det ekologiska jordbruket arbetar för att minska den mänskliga påverkan på miljön, Gmo är strängt förbjudet. Man tillämpar varierad växtföljd och använder sig i stor utsträckning av djur och växter som är motståndskraftiga mot sjukdomar och olika angrepp. Man försöker även att ha djur och växter som är anpassade till de lokala förhållandena.                                                                                                               Utfodring till djuren ska ske med ekologiskt foder och lämpligt bete ska kunna ges djuren för att ge dem det rätta näringsintaget. Djuren ska även få gå fritt och få gå ute större delen av året. Man får inte heller stympa djuren på något vis så som att kapa kornas horn eller klippa av grisarnas svansar. Man ska se till djurens behov och beteende och försöka uppfylla               dessa i så stor utsträckning som man kan. Man ska även ha ett sådant uppfödningssystem så att ungarna får gå med sin mor och dricka riktig mjölk och även här se till djurens behov och hur de fungerar och försöka efterleva detta. Kalvarna får gå med sin mor under råmjölksperioden. Efter det går kalvarna tillsammans och får dricka riktig mjölk, gärna den från sin egen mor. Kultingarna får stanna hos suggan i minst sju veckor. Transporttiden för slaktdjuren ska vara så kort som det går. Man får inte heller binda upp djuren eller ha dem isolerade om det inte är absolut nödvändigt vid exempelvis sjukdom. Det ekologiska fodret som djuren får äta ska gärna komma från den egna gården. I livsmedelsförädlingen vill man se minimalt med tilsattsämnen.

1

Varför ska vi eftersträva ett ekologiskt jordbruk?

Med flera ekologiska jordbruk skulle vi kunna minska på bland annat kväve och fosfor som läcker ut från åkrarna och bidrar till övergödning av bland annat sjöar och vattendrag. 200 000 ton kväve tillförs jorden här i Sverige varje år. Lika mycket kväve läcker varje år ut från åkrarna och bidrar därmed till övergödningen. Kväve överskottet är ca 35% lägre för de ekologiska gårdarna jämfört med de konventionella. Sedan får de ekologiska djuren vistas ute mera och de blir inte heller stympade för att underlätta för bonden. Kossorna får ha kvar sina horn och grisarna sina svansar. Istället ser man till att tillgodose djurens behov för att minska beteendestörningar hos dem.

Med ett ekologiskt och naturbevarande tänk i jordbruket skulle vi kunna förbättra nyttjande av markerna. Om vi börjar nyttja utmarksbeten och förlägga hagarna till mark som ej går att bruka som åkermark kan vi istället nyttja åkermarken till just odling istället för att ha den som betesmark. När hagar och ängar åter börjar betas så ökar mångfalden av djur och växter och vi får ett mera öppet och levande landskap. Ett stort plus är att djuren får utlopp för sina naturliga beteenden ute i hagmarkerna och äta den föda de är gjorda för. I det långa loppet tjänar även vi på det då vi får högre innehåll av bland annat nyttiga fettsyror i köttet, även mjölken får ett annat näringsinnehåll.

Är ett ekologiskt jordbruk bättre?

Det ekologiska jordbruket är bättre så till vida att man arbetar på naturens egna villkor och har ett samarbete. Man tillför ingen konstgödning eller kemiska bekämpningsmedel. Man tar istället tillvara på den gödsel man får från sina djur för att gödsla åkrarna med. Mot ogräs och oönskade grödor kan man använda ogräsharv eller så låter man olika grödor växa tillsammans. Djuren som går och betar ute håller markerna och landskapet öppet och ger plats åt djur och växter som annars inte hade getts plats att existera. Genom ett ekologiskt eller småskaligt jordbruk där man värnar naturen ges även lantraser en chans att få fortsätta existera och göra det de är bra på. Det ekologiska jordbruket ger ett kretslopps tänk där man tar tillvara på det man kan. Man överutnyttjar inte naturens resurser utom har ett samarbete där man tar det man behöver och inget mera, samtidigt som man själv tillför endel. Djuren betar markerna och ger i sin tur andra djur och växter en chans att existera och bidrar till en biologisk mångfald. Djurens dynga blir till gödsel i skogsmarkerna och på åkrarna så att grödorna växer utan att utarma markerna.

Men det beror lite på hur man väljer att tolka bättre. Ett ekologiskt jordbruk är inte bättre om man vill ha riktigt stora skördar på liten yta. Men i längden tjänar man på det ekologiska jordbruket då man inte kan överproducera markerna i all evighet utan konsekvenser.

2

Hur kan vi uppnå flera ekologiska jordbruk?

Genom att informera om vad ekologiskt jordbruk är och vad det kan ge skulle man kunna väcka intresset hos folket. Genom att låta skolelever i alla åldrar åka på studiebesök till ekologiska gårdar eller småskaliga gårdar som värnar om naturen och äldre bruk skulle man kunna väcka ett intresse och nyfikenhet för detta arbete. Genom att informera konsumenterna om värdet i att välja ekologiska varor får man upp efterfrågan på dessa varor. När efterfrågan ökar behövs fler gårdar. Det ska även löna sig rent ekonomiskt att välja att bedriva ett ekologiskt jordbruk. Konsumenten måste vara villig att betala lite mera för varan, samtidigt som de extra kronorna ska se till att gå till bonden. Konsumenterna måste informeras om skillnaden på ekologiskt och konventionellt och vilka fördelar som finns med att välja det ekologiska och gärna det som producerats i trakten. Början till en ökning av ekologiska jordbruk ligger nästan i händerna på konsumenterna.

Då Sverige är ett land som älskar skatter så varför inte lägga straff skatt på nyttjandet av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel? Dessa skattepengar ska sedan gå till att starta upp nya ekologiska jordbruk och hjälpa till att ta fram ny gamla sätt att att gödsla och skydda sina grödor mot skadeangrepp och ogräs.

Vad kan det ekologiska jordbruket tillföra landskapet och konsumenten?

Ett ekologiskt jordbruk kan tillföra en biologisk mångfald av växter och djur i landskapet. Det i sin tur ger en ökad möjlighet för rekreation för oss människor. Ekologiska produkter bidrar till en minskad påverkan på miljön då man ej använder kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Inte heller ger man djuren mediciner i förebyggande syfte och djurens transport till slakteriet ska vara så kort som möjligt. Inte heller de färdiga förädlade produkterna få innehålla för mycket konstgjorda ämnen. Då djuren inte föds upp på soja produkter så blir miljöpåverkan mindre även där. Då fodret helst ska komma från den egna gården och även fodret till djuren ska vara ekologiskt så minskas transporten av foder.

Konsumenten får därför en vara som påverkat miljön så lite som möjligt. En vara som är färsk och av hög kvalitet med minimalt med tillsatser. Då djuren får gå ute större delen av tiden och fodret till största del består av kraftfoder så får kött och mjölk ett annat näringsinnehåll, främst ett större innehåll av nyttiga omega-3 fettsyror.

3

Kan vi nyttja äldre kunskaper i dagens ekologiska jordbruk och hur?

Vi skulle kunna titta på hur vi åter skulle kunna bruka utmarkerna för bete åt våra djur. Genom att låta djuren beta mark som inte är odlingsbar så får vi loss mera mark som använts som hagar fast de är odlingsbara. Det ger mera yta för mat och foderproduktion. En ide skulle även vara att åter titta på nyttjandet av löv och sly som foder till djuren. Även att nyttja matrester som foder åt djuren. Förr fick höns och grisar matavfall från den egna gården, det känns som riktigt slöseri att inte nyttja den resursen som matavfall är.

Sedan finns det mycket kunskap att hämta hos den äldre generationen om vilka grödor som är motståndskraftiga mot vad. Hur man ska lägga upp odlingsföljden för att inte utarma markerna och för att minska skadeangrepp och sjukdomar på grödan. Samt vilka grödor som är bra att odla tillsammans för att även där minska på skador från skadedjur och sjukdomar. Om vi ger oss tid att gå med dem som har kunskap om äldre tiders bruk av marken och djuren har vi mycket kunskap att hämta som vi kan dra nytta av i dagens jordbruk.

Av dem med den traditionella kunskapen kan vi lära hur vi kan använda betet istället för slåtter, eller hur vi kan nyttja våtmarker till foder. Djurhållningen då har vi något att lära där från äldre tiders kunnande? Det skulle vara att djuren är gjorda för att äta grovfoder för att må bra. Att djuren behöver få tillgång till utevistelse för att kunna utföra sina beteenden. Grisen behöver få böka efter sin mat i jorden och få tillgång till någonstans att kyla av sig när det är varmt i form av lerbad. Hönorna behöver få gå och sprätta runt och ha sin lilla flock, samtidigt som de har en egen liten plats. Grisarna ska även få chans att vara de allätare som de är födda som, de ska inte endast födas upp på föda från växtriket. Grisarna skulle vi kunna utfodra med våra matrester från det egna hushållet, eller från restauranger och liknande. Vi kan lära oss att se till djurens behov och utforma deras miljö utefter det. Sedan kan vi ju värna om våra lantraser som ju har anpassat sig till olika platser i vårt land. Att vara uppmärksam på hur djuren mår och hur de beter sig är även viktigt för att se om någon inte trivs eller är på väg att bli sjuk.

Med välmående djur minskar risken för missriktade beteenden så som olika former av stereotypier och fjäderhackning hos höns samt svansbitning hos grisar. Istället för att klippa av grisarnas svansar i förebyggande syfte borde energin läggas på att ordna i deras miljö så att detta beteende ej uppstår.

4

Fäbodbrukarna är de något att räkna med i framtiden?

Fäbodarna är energiefektiva så till vida att de ger mer energi än vad de tar ut. Det är mycket möjligt att dagens produktionssystem endast är en parentes för att sedan återgå till ett mellanting mellan dagens och forna tiders produktion. Fäbodarna nyttjar utmark och skogsbete på sommarhalvåret för att ha marken nära det riktiga hemmet till att producera vinterfodret och andra grödor. Man nyttjar även foder från myrmarker och annan mark som ej är odlingsbar. Här har vi endel att lära för att maximera produktionen på åkermarken och samtidigt hålla ett öppet och levande landskap med hög biologisk mångfald. Fäbodarna ger även en levande landsbygd då många är turistattraktioner och små mejerier förekommer som förädlar mjölken från fäbodarna. Turisterna kommer för att få uppleva en bit av den gamla tidens bruk av naturen och för att komma bort från nutidens stress och krav. Ökande antal turister ger landsbygden flera arbetstillfällen och bidrar till att hålla landsbygden flytande. Fäbodarna kan inspirera andra jordbruk i landet till att använda sig av gamla lantraser och utmarks/skogsbete. Det är framförallt fäbodbrukarna som arbetar för att hålla lantraserna vid liv.

Att bedriva fäbodbruk är ett sätt att leva och har ett kulturhistoriskt värde som skulle kunna nyttjas inom turismen för att förmedla kunskap och väcka intresse. För att förändra våran konsumtion och få ett hållbart jordbruk där Sverige kan försörja sig själv så måste kunskapen nå ut till hela folket. Här kan fäbodbrukarna hjälpa till då de även är en turistattraktion. Fäbodbrukarna försöker hålla kvar vid traditionellt bruk och kunskap, det resulterar i ett rikt landskap av växter och djur, enbuskar, ljung och kovall är några av de växter som gynnas av skogsbete.. Många fäbodbrukare hjälper även till att bevara olika lantraser. Fäbodarna nyttjar foderresurserna på ett bra vis som borde tas efter mera.

Då fäbodbrukarna sitter på mycket gammal kunskap som har gått i arv genom generationer är de definitivt något att räkna med. Mycket av deras kunskap och vetande kan man nyttja för att få tillstånd ett mera hållbart och miljövänligt jordbruk i framtiden.

Vad kan fäbodarna tillföra landskap och konsumenter?

Ett öppet och vårdat landskap med biologisk mångfald, chans för gamla lantraser att få en renässans och visa vad de går för. Nyttjande av utmarker och annan mark som ej går att bruka som åkermark. Bevarande av gammal traditionell kunskap och bruk av denna för kommande generationer.

Konsumenterna får mat som är framställd med kärlek på ett långsiktigt hållbart bruk för kommande generationer. Bevarande av lantraser så att vi även i fortsättningen kan få se dessa djur. Närproducerade mjölkvaror och kött, köttet får en högre andel av nyttiga omega 3 fettsyror då de får beta ute. Vilket ger konsumenten ett nyttigare och mera välsmakande kött.

5

Varför ska vi välja att köpa ekologiskt och närproducerat?

Ekologiska varor är odlade och producerade utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, de bidrar på så sätt till att minska påverkan på miljön. Man tänker på kommande generationer och vill uppnå ett hållbart jordbruk som håller i längden. Korna får kalva ifred självklart finns det någon till hands om det skulle behövas. Kalven får sedan gå med kon under råmjölksperioden, efter det går kalvarna gå tillsammans och dricka riktig mjölk, gärna den från sin mor. Ekologiska bönder försöker tillgodose djurens naturliga beteende och behov. Djuren får vistas ute så mycket som det går. Det är minimalt med tillsatser i de färdiga varorna. Det är mindre vatten i frukt och grönt från ekologisk produktion, vilket kan vara en bidragande orsak till att många tycker att det smakar mera. Djuren får även mestadels grovfoder, sådant som de är gjorda för att äta. Fodret ska även komma från den egna gården och måste även det vara ekologiskt.

Ekologiskt värnar om miljön och bevarandet av mångfalden och ett öppet landskap. Djuren ska även fraktas kortaste möjliga väg för att slaktas för att minska stressen. Närproducerat ska vi välja för att det minskar påverkan på miljön och för att gynna våra lokala producenter och hålla landskapet och bygderna vid liv. Samt för att bevara den kunskap som finns.

Diskussion

Jag tycker att det är en självklarhet att gynna de mindre jordbruken och de ekologiska/krav godkända gårdarna. För innerst inne vill nog de allra flesta veta att det kött de äter kommer från djur som fått leva ett värdigt liv. Eller att de grödor vi äter är vad de ser ut att vara utan att vara besprutade på något vis. Vi har klarat av att hålla djur och odla utan konstgödsel och bekämpningsmedel, så det ska inte vara några problem att återgå till det. Speciellt inte när man tänker på att vi har mera kunskap om växter och djur idag om hur de samspelar med varandra.

Tänk bara vilken härlig känsla den där allra första egna jordgubben ger, hur gott den smakar. Sedan jämför du det med en jordgubbe du äter till nyår långt bort ifrån, den smakar inte ens i närheten vad en jordgubbe ska. Eller för den delen en persika jämför de hårda torra smaklösa som finns i affären med en som du själv odlat mot väggen. Den du odlat själv är så luden att du nästan måste raka den först, när du sätter tänderna i den så rinner saften ur den.

Det är så mycket som talar för ett ekologist jordbruk och ett jordbruk där vi försöker leva i samspel med naturen. Det ger så mycket mera än det man först tänker på så som en saftig fläskottlett med nypotatis och en Gul luftig sockerkaka från hönor som sprätt ute. Det ger ett vackert och mångfacetterat landskap. Ett landskap vi kan nyttja för rekreation så att vi orkar med vardagen.

Ett landskap med en mångfald, hur vackert är det inte att åka längs vägarna och se kor ligga och idissla i björkhagarna. Eller de få platser där man får se grisar böka runt i landskapet. Har sett någonstans i Sverige hur de nyttjat grisarna för att böka upp på ett kalhygge.

6

Kanske kan det vara en ide att nyttja grisarna som jordbearbetnings redskap?

Ute höns ”lyckliga” höns gulare sockerkakor mm. Grisköttet innehåller mera nyttigheter när de får gå ute och böka.

Mordärn form av fäbod på utmarkerna för mjölkning/mjölkförädling där bönder samarbetar.

Kanske införa någon form av straff skatter för bruk av kemikalier i jordbruket, de pengarna kan gå till dem som väljer att bedriva ett ekologiskt eller hållbart jordbruk. Eller kasnke som uppstarts bidrag till dem som vill starta upp en ny ekologisk gård eller göra om sin befintliga gård till ekologisk.

Diskussion 2 fundering

En tanke om vad lyckliga välmående djur kan ge följer här. Somrarna när jag var mindre tillbringades nere i djupaste Småland hos min mormor och morfar. Han bedrev ett småskaligt jordbruk som försörjde honom och mormor samt även hans vuxna barn till viss del. Han nyttjade de gamla traditionella sätten för att bruka sin gård, det sätt han var uppväxt med.

Till saken var att han hade två mjölk-kor, med tiden var det bara en ko kvar. Morfar sa att nu får hon sin sista kalv och sedan mjölkar hon så länge hon gör, sedan är det slut med kor här. Åren gick och kon mjölkade på. Morfar hade ett mycket bra band med sina kor och de litade blint på honom. Minns alla stolliga saker han kunde göra med dem, som att hänga en grep på deras horn, de fortsatte bara äta eller vad de nu gjorde. Han kunde hänga sin jacka över kons ansikte. Det gick att rida på kossorna. De hade ett fantastiskt samspel som jag nog troligen aldrig mera kommer få se. Kossan mjölkade på i många många år efter sin sista kalv, det var inte mycket på slutet, men tillräckligt för moror och morfar. Det blev inga mera ostar men väl egen mjölk att dricka. Hon dog slutligen av ålder när jag var 15 år, mins ej hur gammal hon blev men hon hade funnits med under hela min uppväxt. Hon hade under sina sista ensamma år alltid sällskap av någon kviga som lånades från morbrors gård en bit bort. Men där ser man vad en bra relation mellan djur och människa kan ge.

7

Referenser

http://ec.europa.eu/agriculture/organic/organic-farming/what-organic_sv

http://www.irishviews.com/highland-cattle3.jpg

http://svt.se/2.15856/1.682404/varfor_ska_man_handla_ekologiskt?lid=puff_653499&lpos=extra_5

Ju förr desto bättre-kulturarvet som en resurs för en hållbar framtid av Anna Westman och Håkan Tunón

Djurens beteende och orsakerna till det av Per Jensen

http://www.naptek.se/dokument/utmarksbete%20seminarierapport.pdf

http://www.naptek.se/publikationer/publ.php inspiration från deras publikationer

http://humleback.ekogardar.se/?p=17399

http://www.cbm.slu.se/publ/biodiverse/03_3.pdf

Samt erfarenhet från Gunnar Johansson (morfar) månskensbonde i Småland som bedrivit småskaligt jordbruk med gamla traditioner. Fram tills ca 1975 använde han häst, sedan byggdes hästredskapen om för att kunna användas till traktorn. Djuren gick på utmarksbete/skogsbete större delen av året. Inget konstigt importerat foder eller kemikalier användes. Skörden togs om hand på gammalt vis, hö hässjor och säd krakar.

För ett tag sedan gick jag och Robin på picknick, men vi fick inte gå själva. Vasstand och Frozty bestämde sig för att följa med. De var snälla nästan hela vägen. På vägen hem ville de inte gå den lilla snutten på asfalten. Så vi fick gå och hämta dem och bära dem

Nu har jag tagit mig en rejäl provtur i denna

Det bar av på gamla vägen till krokek för lite bil mat. 100 kronor plankstek för bil (bensin) Sedan ner mot bråviken för att tampas med min fobi. Köra nära vatten, det var höga vågor och lagom äcklig känsla som infinner sig när man kör så nära. Hade en lastbil i häcken som inte gjorde mina fantasier bättre. Vidare förbi djurparken och oj vad folk det var där. Ner till färjeläget för lite fin utsikt, blev mest urblåst. Blåste som bara den men fint var det. Vidare bakvägen hem förbi borg och allt vad det heter. Sedan ett stopp på affären som firar 10 år för att köpa lite mjölk.

Allt gick bra förutom en Luna som inte kom underfund med hur man fick ur backen direkt eller när bilen inte ville starta för jag var för snabb. Man får tydligen ha några sekunders tålamod från det man låst upp bilen tills man startar den Men nu vet jag det.

Nu är jag klar med det jag ska göra på två av tre kurser, bara att invänta resultat. En föreläsning kvar på onsdag kväll samt lite frågor, två reflektioner och ett större arbete. Men det ska jag nog ro iland.

Kan väll inte påstå att den börjar ta form allt för mycket. Men jag jobbar på så borde den bli helt ok. Ska ha två stycken klara tills den sista maj. En i kulturbiologi-förnyande av biologisk kunskap, den andra i människan och rovdjuren. Båda kurserna är på dalarna högskola, skönt att jag inte behöver göra något arbete i min tredje kurs på Linköpings universitet (djurens beteende)

Har aldrig i hela mitt liv skrivit något som liknar en rapport. Det man kommer närmast är väll på låg, mellan och högstadiet när man fick skriva om typ ett landskap eller något djur. Man skrev en A 4 sida som klistrades upp på ett stort papper där man ritade något eller satte upp bilder. Känns inte så universitets aktigt om jag skulle komma med en sådan inte vetenskapligt korrekt eller vad det kan heta.

Men har valt att börja med kulturbiologin, rubriken ser ut som följer…

Hur man kan tillämpa folkligt kunnande och sprida traditionell kunskap inom biologins område.

Hur kan vi nyttja ny och gammal kunskap för ett ekologiskt hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk?

Ja det är ju en bra fråga, vad röstar man på när det inget finns att rösta på.

Ett parti som förstår att bensinen inte kan kosta 14 spänn litern. Den ska sänkas med minst halva priset. Däremot kan de beskatta dem som bor i storstäder som kör bil. Minska priset på busresor och öka antalet avgångar. Det borde ju gå om man bara vill.

Vet att jag och Robin kom på någon bra dil med bensinpriset där, ska se om mina grå kommer på vad det var. Men det var i stil med att vi som behöver bilen ska ha billigare bensin. Medan om man bor i sthlm får betala för att ta bilen i onödan. Högre biltullar kanske för dem som bor där. Kommer man utifrån så slipper man biltullarna.

Ett parti som ser till att pensionärerna får ett drägligt liv, de har ändå slitit ut sig för samhället och dragit sina strån till stacken. Då ska de få ut de pengar de är värda med. Sylt på pannkakorna och bra boende, pimpade rullatorer och operationer de behöver även om det kan kännas onödigt för att det “bara” ger dem ett år extra att leva. De ska inte behöva äta denna äckliga portions mat om körs ut en gång i veckan och värms i micro.

Ett parti som förstår att är man sjuk så är man och då kan man inte jobba hur mycket man än skulle vilja. Och att även om man är sjuk så behöver man ha pengar för att kunna leva och bo.

Ett parti som förstår att unga behöver få hjälp med att komma in på arbetsmarknaden, att alla dessa försök till bidrag och grejor för arbetsgivare inte funkar, de vill inte ha de unga ändå.

ett parti som vill gå ur EU

ett parti med bra invandringspolitik, ta hand om dem som bor här i landet och se till att de har det bra innan man tar in nya människor. Det finns en smärtgräns. Kanske hjälpa till på något vis om det finns de som vill flytta tillbaka till sitt land. Ett parti som vågar prata invandringspolitik och ta tag i det och strunta i om de blir kallade rasister. Det är inte rasistiskt att se till att ta hand om de människor som redan finns i landet.

Ett parti som inte särbehandlar vare sig unga, gamla, samer, invandrare eller vad man nu är.

Ett parti som förstår att det finns de som vill vara hemmafruar och se värdet i det, ge dem skäligt betalt för det arbete de utför genom att fostra nya människor.

Ett parti som värnar om naturen och vår inhemska flora och fauna, ett parti som även tänker på de djur som bor i vårt land och som föder oss.

Ett parti som inte vill skjuta vargar, det kan vi börja göra när de är uppåt 1000 individer. Men ynka 200 överlever inte så länge.

Och en massa nadra saker, men ett sådant parti finns inte, så vad blir det?

snart går mitt tre abonemang ut, dags för något nytt som funkar här ute i skogen. Telefoner verkar ha en inbygd bästföre datum så den ryker med, desutom funkar den bara med tre.

MEn vad sjutton ska jag ha för någon? Visst vore det skoj med in iphone, men skulle jag använda den fullt ut? Jag är typ den som inte vet vart min telefon är på flera dagar för att den typ aldrig ringer. Men den går ju att ha som mp3 spelare och det behöver jag massor. 248 kronor månaden får man betala för den.

Eller ska jag ta en helt plain ericssson musikmobil för 150 kronor i månaden, ller rentav hitta något för ännu billigare. Man vill ju gärna ha en telefon som man tycker är snygg med och som är bekväm att använda.

Har kikat på sony ericsson w 715 och w995 tror jag de heter. Blä varför ska man ha en telefon för.

Newer Posts »